Ämnet avund är högaktuellt i och med den nya reformen med karriärstjänster men har säkerligen varit aktuellt långt tidigare än så, i skolan såväl som i samhället. Jag vill hänvisa till ett tema i Pedagogiska magasinet som tar upp just ämnet "Avund" (nr 1, 2014) och som är väl värt att läsa. Temat har i dagarna även satt fart på trådarna i sociala medier.
 
Jag vill inte grotta ner mig i avund, inte heller spä på debatten som redan är igång, utan vill istället poängtera vikten av att glädjas med andra. När jag googlar på "att glädjas med andra" får jag flera träffar bl.a. "Mia Törnboms tia" som publicerades i Aftonbladet 20120919. Nedan delger jag hennes punker som jag tycker att vi bör fokusera på i vår yrkesproffession istället för att tynga ned oss med avund.
 

1. Det gick!

Har en person i din närhet lyckats nå sitt mål, då är det på sin plats att gratulera såklart. Men om det samtidigt känns lite visset inuti, om avund­sjukan smyger sig på, då är det dags att försöka se på den andras framgång med nya ögon.

För vet du, om någon i din närhet når fram­gång eller lycka, så talar mycket för att även du kan göra det. Kan hen så kan du, eller hur?

2. Låt dig inspireras

Hur gjorde du när du fick det där jobbet? Hur tänkte du när du vågade göra det där?

Låt dig inspireras av andras framgång. Våga fråga hur de tänkt och gått till väga. Personer som det går bra för kan bli stora inspirationskällor för oss som ännu inte nått alla våra mål i livet. 

3. Gilla olikheter

Även om vi människor är ganska lika på ytan så är vi alla olika. Att jämföra sig med andra är ingen bra idé, för ingen har exakt samma förutsättningar. I stället är det är lätt att halka ner i jämförelseträsket: han blev befordrad men inte jag – hon har träffat en kille men jag är fortfarande ensam.

Känslan av litenhet kommer ofta som ett brev på posten om vi jämför. Vi får för oss att vi är mindre lyckade än den som just upplevt något positivt.

Att det går bra för en annan person betyder inte att det går sämre för någon annan – inte dig heller. Kom ihåg: vi är alla unika! 

4. Bygg ut ditt positiva nätverk

Åh vilken cool tjej, henne vill jag gärna lära känna lite närmare.

Om vi aktivt bygger ut vårt nätverk genom att lära känna personer som verkar intressanta, då är sannolikheten stor att vi kommer inspi­reras ytterligare av det de gör och klarar av. 

5. Delad glädje…

… är som bekant dubbel glädje. Om en kompis ringer oss och berättar om något kul hon upplevt så ska vi ta det som en komplimang. Tänk att hon ville dela det här med just oss? Positiv energi smittar. När du väljer att se din väns framgång som något glädjande så ­kommer du själv bli gladare. 

6. Att bekräfta sin omgivning

När du väljer att se andra, att glädjas med din omgivning, så bekräftar du dem. Tänk efter, visst känns det bra när någon säger till oss: vad roligt att du vann – eller så härligt att du ska få resa till Hawaii på din semester. ­Personen som säger så till oss har ju sett och noterat det vi är och vad vi håller på med. Den som vågar glädjas med andra bekräftar sina med­människor, och det funkar åt båda hållen. Den som blir sedd ser dig. 

7. Ensam är inte stark

Avundsjuka personer blir ofta ensamma kvar. Missunnsamma vänner kan bli opålitliga eftersom de ser vår framgång som ett tecken på att de själva inte är lika bra och värda att lyckas.

Undvik att hamna där själv genom att aktivt ta ställning FÖR det positiva, även om det händer någon annan än dig själv.

8. Undvik att agera på svartsjukan

Svartsjuka i en kärleksrelation bottnar ofta i otränad självkänsla. Att innerst inne tvivla på att man är värd någon annans kärlek gör oss svartsjuka.

Resultatet kan bli bråk eller konflikter som gör oss och vår partner illa.

Att försöka styra tankarna undan svartsjuka kan vara svårt och vi ska inte vara för hårda mot oss själva när de tankarna bubblar upp. Första tanken kan vi inte styra. Men när första tanken dykt upp är det vårt ansvar att inte agera på den känslan.

Fixar du att hålla igen, notera det tyst för dig själv och var stolt att du klarade det.

När du blir tryggare i dig själv ­kommer svartsjukan avta och ­självkänslan blir starkare. 

9. Behandla andra som dig själv

Att behandla andra så som man själv vill bli behandlad, det är fint det. Visst blir det mesta lite trevligare om vi vågar och orkar visa glädje inför andras framgångar?

För det betyder ju att de kommer göra detsamma för oss framöver. 

10. Beröm så det hörs

När du är glad, stolt eller imponerad av en annan person, säg det högt, gärna när andra ser och hör.

Att ­berömma en person inför publik är stärkande, för den som får beröm såklart, men också för den som ger och inte minst för de runt omkring som också får del av den positiva energin som uppstår när någon får beröm och fin kritik.

(Hämtat från http://www.aftonbladet.se/wellness/article15462011.ab, 140512)

 

Pingu uttrycker sitt avund på ett sundare sätt än vad vi vuxna gör. Kanske vore det bättre att vi sökte uppmärksamhet och tröst på hans sätt istället för uttrycka den genom ilska mot andra :)

 
 
 

Glädje  

En webbsida som kan pigga upp lite, om du tyngs ner av ditt eget avund eller om någon annan tynger ner dig med sitt, är en sida som handlar om glädje :) 

Fick syn på en tråd i sociala medier där debatten gått varm kring den nya reformen om förstelärare. Där beskrevs en ny bild av mig (och andra förstelärare) som jag verkligen inte känner mig bekväm i men som jag ändå vill summera och delge.

 Jag har fått min förstelärartjänst genom ett lotteri, för att jag är rektorns favvis och en superpedagog. Jag har tagit mig fram genom rövslickeri, skitsnack och godtycke. Jag är inställsam, lismande och definitivt inte skicklig. Jag har den mest rispiga tunga och är helt enkelt ett skämt! Dessutom i allt detta, spelar jag visst golf!

 

 

 

 

 

Jag läser en kurs på Uppsala universitet som heter "Inkludering och exkludering i specialpedagogiska sammanhang. Sitter och läser kurslitteratur, bl.a. olika artiklar. Har just stött på ett citat som jag gärna vill dela med mig av. Citatet hänvisar till Comenius i diskussionen kring olika pedagogiska synsätt inom skolan.
 
"That what is the aptitudes of one is unfamiliar to the other. The natural character of plants, trees, and animals is diverse and some wants to be treated in one way, others in another, and everything does not permit itself to be used in one and the same way. That is also the nature of human aptitudes... If the teacher thus is the servant of nature and not its master, if he can form but not transform nature, he must not urge on, when a pupil sets about something that is absolutely not in his nature."
                                                         
(Göransson, K. (2006). Pedagogical traditions and conditions for inclusive education. Scandinavian Journal of Disability Research, Vol. 8, No. 1. s. 71)